Syfte
Studien undersöker hur förskollärare kan uppmärksamma barns ”förundringsögonblick” i lyssningsprocessen genom pedagogisk dokumentation. Målet är att utveckla metoder för att identifiera dolda steg i barns lyssningsförmåga, som uppstår när barn upplever förundran, exempelvis vid förändringar i tonhöjd under sång. Artikeln utgår från en praktikberättelse och reflekterar över hur barns lyssningsmarkörer (såsom blickar, gester eller vokala reaktioner) kan avslöja deras kognitiva processer. Studien betonar hur barns förmåga att förstå, minnas och utvärdera information överlappar under lyssningsaktiviteter.
Resultat
Studien visar att barn i åldern 3–6 år har tydliga lyssningsmarkörer som kan kopplas till olika steg i lyssningsprocessen, exempelvis att ta emot, identifiera, förstå, minnas, utvärdera och reagera på inkommande information. Dessa markörer omfattar rörelser, ansiktsuttryck, utrop och kroppsspråk. Barnen visade särskild variation i hur de identifierade och reagerade på förändringar i sångens tonhöjd. Vidare visade studien att dessa steg inte alltid är lätta att särskilja, då förståelse, minne och utvärdering ofta sker samtidigt. Pedagogisk dokumentation bedömdes vara ett användbart verktyg för att synliggöra barns kognitiva processer i förskolans vardag.
Design
Datainsamlingen genomfördes med hjälp av videoobservationer av en musikbaserad lyssningsaktivitet där barnen sjöng och följde förändringar i tonhöjd. Barnen deltog senare i reflektioner över inspelningarna, där de kommenterade sin egen medverkan och respons. Lyssningsaktiviteten analyserades genom observationer och pedagogisk dokumentation. Anteckningar från reflektionssessionerna med barnen analyserades också för att identifiera verbala och icke-verbala lyssningsmarkörer.
Referenser
Nordli, I. C., & Skog, K. (2022). Lytte fram forundringsøyeblikk. Nordisk barnehageforskning, 19(4), 163–182.