Syfte
Syftet med studien var att undersöka effekten av tidig fonologisk träning på barns utveckling av läs- och skrivfärdigheter. Forskarna ville se hur träning vid fyra- och femårsåldern påverkade färdigheter i årskurs 2 och 3, och om tidig intervention kunde ge varaktig nytta utöver standardförskolans träning. Studien syftade även till att analysera hur kognitiva förmågor, såsom flytande intelligens (Gf), påverkade träningens effekt. Forskningsfrågorna är:
- Påverkar strukturerad fonologisk träning som påbörjas vid fyra års ålder den senare utvecklingen av fonologisk medvetenhet?
- Påverkar strukturerad fonologisk träning som påbörjas vid fyra års ålder läsfärdigheter fyra och fem år senare, i årskurs 2 och 3?
- Finns det skillnader i effekten av fonologisk träning beroende på barnens kognitiva förmågor?
Resultat
Resultaten visade att tidig fonologisk träning signifikant förbättrade barnens fonologiska färdigheter och läsförmåga, med särskilt stora fördelar för barn med låg flytande intelligens. De barn som fick träning uppvisade högre resultat i läsförståelse, stavning och läshastighet i årskurs 2 och 3 jämfört med kontrollgruppen. Studien betonar vikten av strukturerad och tidig fonologisk undervisning för att stödja barn i riskzonen för lässvårigheter.
Design
Studien använde en kvantitativ och longitudinell design där 364 barn från 58 svenska förskolor deltog. Barnen fördelades slumpmässigt i interventions- och kontrollgrupper. Interventionen bestod av fonologisk träning i små grupper om cirka 3–6 barn, genomförd i två sexveckorsperioder när barnen var 4 respektive 5 år gamla. Data analyserades med hjälp av strukturell ekvationsmodellering (SEM). Analysen undersökte både direkta och indirekta effekter av träningen på barns läs- och skrivfärdigheter.
Referenser
Wolff, U., & Gustafsson, J. E. (2022). Early phonological training preceding kindergarten training: effects on reading and spelling. Reading and writing, 35(8), 1865–1887.