Syfte
Studien undersöker hur pedagogiska ledare uppfattar arbetet med dramapedagogik i förskolan. Syftet är att få ökad kunskap om hur drama, som en del av de praktisk-estetiska ämnena i förskollärarutbildningen och kunskapsområdet ”Konst, kultur och kreativitet” i läroplanen, förstås och upplevs. Artikeln ifrågasätter och diskuterar personalens syn på dramapedagogik och vilka konsekvenser detta kan få i förskolan.
Resultat
Studien visar att det finns en begränsad medvetenhet om dramapedagogikens roll i det pedagogiska arbetet. Resultaten indikerar att kunskapen om dramapedagogik kan vara låg i många förskolor i Norge. Forskarna bakom studien menar därför att det finns ett behov av att stärka den dramapedagogiska kompetensen bland förskollärare.
Design
Studien använde en kvalitativ metod, och forskarna genomförde fokusgruppsintervjuer med 17 informanter från sex förskolor. I den efterföljande analysen sorterades intervjusvaren in i fyra huvudkategorier: 1) Drama associeras med föreställningar, 2) Drama som pedagogiskt verktyg, 3) Drama som synonym för lek, och 4) Drama som personlig egenskap.
Referenser
Synnes, H. H., & Håberg, L. I. A. (2022). «Ikke stas å bli tvunget til å spille Tornerose hvis en absolutt ikke liker det» –en kvalitativ studie om hvordan personalet i barnehagen oppfatter dramafaget. Drama, (2), 28–37.