Syfte
Artikeln handlar om mathänsyn, såsom det beskrivs i centrala dokument som Riktlinjer för mat och måltider i förskolan (Helsedirektoratet, 2018) och Läroplanen för förskolan (Kunnskapsdepartementet, 2017). Författarna genomför en empirisk undersökning om pedagogiska ledares upplevda praxis kring förskolemåltider. Syftet är att ta reda på hur pedagogiska ledare hanterar utmaningar kopplade till mat och måltider. Forskningsfråga: Hur upplever pedagogiska ledare mötet med mathänsyn i förskolan?
Resultat
Centrala fynd i studien är mathänsyn kopplade till medicinska och icke-medicinska dieter samt religiösa föreskrifter. Studien visar att pedagogiska ledare upplever medicinska och religiösa mathänsyn som hanterbara, med etablerade rutiner för att tillgodose dem. Däremot upplevs icke-medicinska mathänsyn som mer utmanande, då de ofta baseras på föräldrars antaganden snarare än medicinska diagnoser, vilket väcker oro för barnens kosthållning.
Design
Studien bygger på fokusgruppsintervjuer. Urvalet bestod av 21 pedagogiska ledare och två förskolechefer från sex olika förskolor i Norge. Förskolorna identifierades genom internetsökningar och var alla belägna i landsbygdsmiljöer nära både tätorter och naturområden. Intervjuerna var strukturerade utifrån en intervjuguide med frågor om organisation och genomförande av måltider, förankring i nationella riktlinjer och årsplaner samt eventuella utmaningar i arbetet med mat och måltider.
Referenser
Ryslett, K., & Håberg, L. I. A. (2022). Matomsyn i barnehagemåltidet i eit berekraftig folkehelseperspektiv. I Bærekraft: Fjordantologien 2022 (s. 128–145). Universitetsforlaget.