För hvem finns planer att motverka kränkningar och diskriminering i förskolan?

Studien diskuterar på vilka sätt årsplaner (och andra dokument) kan stödja arbetet med att motverka kränkande handlingar och diskriminering i förskolor.
Forskningsfrågorna är:

1. Vilket innehåll presenteras i årsplaner (och andra dokument) som syftar till att motverka att barn utsätts för kränkande handlingar och diskriminering från vuxna och/eller andra barn i förskolan, och hur relaterar detta innehåll till förväntat innehåll enligt lag?
2. Hur kan innehållet i årsplaner (och andra dokument) förstås i relation till performativ styrning och fabricering?

Studien visar att de planer som upprättas för att motverka kränkningar och diskriminering i svenska förskolor ofta saknar en kontextuell förankring och präglas av allmänna återgivningar av lagtexter.
Den första forskningsfrågan, som undersöker vilket innehåll planerna presenterar, avslöjade att många av dem fokuserar på formella krav snarare än konkreta, kontextspecifika åtgärder. Den andra forskningsfrågan, som analyserar planernas relation till performativ styrning, visade att planerna ofta är utformade för att signalera överensstämmelse med externa krav, vilket kan leda till en fabricering av innehållet. Detta riskerar att resultera i att planerna i praktiken inte fungerar som effektiva verktyg för att skydda barn mot kränkningar och diskriminering.

Det undersökta materialet består av 89 dokument (årsplaner och andra dokument) från 89 olika kommuner i Sverige. Materialet samlades in under våren 2019. Studien utgår från Stephen Balls utbildningspolitiska teorier.

Rantala, A. & Heikkilä, M. (2022). För hvem finns planer att motverka kränkningar och diskriminering i förskolan? Nordic Studies in Education, 42(2), 194–210.