Syfte
Syftet med studien är att ge en situationsbaserad beskrivning av hur förskolebarn i åldern fyra till fem år i två danska förskolor använder algoritmiskt tänkande (AT) för att lösa problem. Studien utvärderar varken barnens AT-färdigheter eller deras läranderesultat av specifika verktyg eller metoder. Forskningsfrågorna är:
- Hur utspelar sig problemlösning i de observerade lärandesituationerna för algoritmiskt tänkande i förskolan?
- Vad innebär detta för relevansen av AT-aktiviteter i problemlösning i förskolan?
Resultat
Ett generellt fynd i studien är att förskolebarnen varken uteslutande eller huvudsakligen använde AT-strategier. När barnen inte fick hjälp eller uppmuntran av en vuxen använde de ofta andra metoder för att lösa problemen. Studien drar därför slutsatsen att algoritmiskt tänkande bör ses som en av flera resurser i problemlösning i förskolan.
Design
Studien bygger på institutionell etnografi. Videoobservationer användes som datainsamlingsmetod. Forskarna observerade totalt åtta aktiviteter på plats i två danska förskolor. Aktiviteterna ägde rum under sommaren och hösten 2020. Totalt deltog 28 barn, fem förskolepedagoger och två externa pedagoger i studien. Datamaterialet omfattade sammanlagt 14 timmar med inspelningar.
Referenser
Odgaard, A. B. (2022). What is the Problem? A Situated Account of Computational Thinking as Problem-Solving in Two Danish Preschools. Künstliche Intelligenz 36, 47–57.
Uppdragsgivare
Danmarks Frie Forskningsfond, Danmark