Syfte
Studien undersöker hur svenska förskollärare och förskolechefer förstår och förhåller sig till begåvning i förskolesammanhang. Forskaren ville identifiera vilka faktorer som möjliggör eller hindrar anpassat stöd för begåvade barn. Vidare ville studien belysa utmaningar kopplade till att balansera individuella barns behov med förskolans grupporienterade arbetssätt. Forskningsfrågorna är:
- Vilka källor har använts i utformningen av förskollärares och förskolechefers uppfattningar om begåvning?
- Hur uppfattas och diskuteras begåvning bland förskollärare och förskolechefer?
- Hur beskriver förskollärare och förskolechefer möjligheter och hinder för att ge stöd till begåvade barn?
Resultat
Studien visade att förskollärare och förskolechefer har begränsad formell kunskap om begåvning och att deras uppfattningar ofta baseras på personliga erfarenheter snarare än forskning. Begåvade barn beskrevs ofta som barn med extraordinära kognitiva eller kreativa förmågor, men också som utmanande att stödja inom förskolans grupporienterade ramverk. Respondenterna uttryckte ett behov av mer utbildning och organisatoriskt stöd för att bättre kunna anpassa verksamheten till begåvade barns utveckling och lärande.
Design
Studien använde en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 förskollärare och 5 förskolechefer från olika geografiska områden och typer av förskolor i Sverige. Data analyserades genom tematisk innehållsanalys. Syftet var att kartlägga deltagarnas uppfattningar om begåvning. För att säkerställa en bred representation valdes informanter genom en kombination av slumpmässigt urval och snöbollsurval.
Referenser
Nordström, M. E. (2022). Swedish preschool teachers and principals’ conceptions of giftedness and gifted education. Journal for the Education of the Gifted, 45(3), 271–291.