Barnehagens garderobe som semiotisk landskap – og et sted for barns literacy?

Studien undersöker kapprummet i förskolan som ett semiotiskt landskap och en arena för barns literacyutveckling. Syftet är både att öka förståelsen för kapprummets roll i barns vardagslärande och att diskutera hur förskollärare kan involvera barn i textproduktion för att stärka deras textkompetens. Forskningsfrågorna är: 1) Hur kan man skapa förutsättningar för spontan och det vi kallar utforskande literacy i kapprummet? 2) Hur kan förskollärare involvera barn i textproduktion och ge barnens texter en plats i det semiotiska landskap som kapprummet utgör?

Resultaten visar att kapprummet fungerar som ett komplext semiotiskt landskap där texter som producerats av personal dominerar. Dessa texter fyller främst kommunikativa funktioner såsom organisering och vägledning. Barns bidrag till det semiotiska landskapet är till stor del osynliga, och barnproducerade texter är ofta begränsade till individuella hyllor utan en central plats i kapprummets textlandskap. Studien belyser behovet av att involvera barn i textproduktion för att utnyttja kapprummets potential som en literacyutvecklande arena. Det är också paradoxalt att ett utrymme där barn tillbringar mycket tid inte i större utsträckning speglar deras röster och texter.

Datamaterialet består av 1101 fotografier av texter från 13 olika kapprum i förskolor, kombinerat med responsiva intervjuer med pedagogiska ledare på de aktuella avdelningarna. Fotografi- och intervjumaterialet analyserades genom en hermeneutisk process där varje bild kodades och granskades utifrån socialsemiotisk teori. Studien fokuserade på hur olika semiotiska resurser användes i kapprummets texter samt deras kommunikativa funktioner, såsom organisering, dokumentation, vägledning och marknadsföring.

Munch, C. B. Ø., Semundseth, M. & Hopperstad, M. H. (2022). Barnehagens garderobe som semiotisk landskap – og et sted for barns literacy? Nordic Journal of Literacy Research, 8(2), 24–43.