Syfte
Studien undersöker hur personal i svenska förskolor på landsbygden upplever möten med föräldrar med invandrarbakgrund och hur dessa erfarenheter påverkar deras praktik och attityder. Med Bachtins dialogiska teori som ramverk undersöker studien övergången från en monologisk till en dialogisk hållning. Forskarna undersökte också hur personalen upplevde att förändringen påverkade deras vardagspraktik och förhållningssätt.
Resultat
Forskningsresultat:
Resultaten visar en förändring bland de förskoleanställda från en monologisk hållning till ett mer dialogiskt förhållningssätt i mötet med föräldrar med invandrarbakgrund. Initiala attityder präglade av ”vi och de andra” ersattes gradvis av en mer inkluderande förståelse. Personalens självreflektion och professionalism ökade genom en djupare förståelse av kulturella skillnader, samtidigt som svenska värderingar som jämställdhet och barns rättigheter bibehölls. Dialogbaserade möten främjade ömsesidig förståelse och trygghet, men lyfte även utmaningar kopplade till värdeskillnader.
Design
Datamaterialet består av sex fokusgruppsintervjuer genomförda med tretton förskoleanställda från tre olika förskolor i en landsbygdskommun i sydöstra Sverige. Varje fokusgrupp bestod av 3–5 deltagare. Alla deltagare var kvinnor med svensk bakgrund, och de flesta hade över tio års erfarenhet av förskolan. Den första omgången intervjuer genomfördes fysiskt i förskolorna, medan den andra genomfördes online på grund av COVID-19-pandemin. Intervjuerna varade mellan 90 och 120 minuter, och stimulerande texter användes för att främja reflektion och diskussion.
Referenser
Löthman, C., & Puskás, T. (2022). On the way towards integration? From monologic to dialogic encounters in Swedish rural preschools. European Early Childhood Education Research Journal, 30(4), 529–542.