Att stötta nyfikenhetsdrivet lärande i förskolan

Back to front page
Författare
Kaneko, J., & Frankenberg, S. J.
År
2022

Syfte

Studien handlar om hur nyfikenhetsdrivet lärande uttrycks och kan stödjas i förskolans didaktiska praktik. Studien undersöker hur pedagoger stödjer barns nyfikenhet på kunskap inom ramen för en Reggio Emilia-inspirerad utforskandepedagogik. Forskningsfrågorna är:

  1. På vilka sätt är pedagoger involverade i att initiera och/eller följa barns nyfikenhet?
  2. Hur stödjer pedagoger barns ansträngningar att söka information och/eller erbjuder information som kan tillfredsställa deras nyfikenhet?
  3. Vilka indikationer visar att nyfikenheten tillfredsställs genom att ny information inhämtas?
  4. Hur säkerställer pedagoger att den information barnen anser vara tillfredsställande också är giltig?

Resultat

Resultaten visar att pedagogers stöd för nyfikenhetsdrivet lärande hos barn består av komplexa samspelsprocesser som riktar sig mot olika faser i en nyfikenhetscykel. Pedagoger kan bidra till att drivet upprätthålls genom nyfikenhetscykeln och säkerställa att barnet får giltig information. Vidare betonar resultaten vikten av att pedagoger är medvetna om barns förståelsehorisont när målet är att initiera och stödja deras nyfikenhet i samband med specifikt lärande.

Design

Studien utgår från en pedagogisk arbetsmetod som bygger på socioemotionellt och materiellt lärande (SEMLA). Arbetsmetoden utvecklades som en intervention inom projektet Hjärnvägar i förskolan. Datamaterialet består av totalt 22 timmar videoinspelningar från sju förskolor i Sverige. Forskarna gjorde ett urval av 11 filmer och fokuserade på fem sekvenser där olika grupper av barn i åldern 3–5 år deltog i SEMLA-aktiviteter tillsammans med en pedagog. Med utgångspunkt i teorier om nyfikenhetsdrivet lärande analyserades filmsekvenserna genom multimodala interaktionsanalyser för att undersöka hur SEMLA-metoden genomfördes.

Referenser

Kaneko, J., & Frankenberg, S. J. (2022). Att stötta nyfikenhetsdrivet lärande i förskolan. Nordisk barnehageforskning, 19(4), 45–67.

Uppdragsgivare

Vetenskapsrådet, Sverige