Syfte
Studien undersöker hur könsroller och normer påverkar förskolan, med särskilt fokus på traditionellt maskulina praktiker. Forskningsfrågan är: Hur kan pojkars gestaltning och användning av krigsleksaker och leksaksvapen förstås som meningsskapande i en förskolekontext?
Resultat
Pojkarna i de två konkreta exemplen som presenteras i studien använde inslag av lärande i sin lek med leksaksvapen. De samtalade, diskuterade, förklarade, argumenterade och skapade ett skådespel kring vapnen. Resultaten visar att det finns en hierarkisering av lek i förskolan, där vissa former av lek, såsom matlagningslek, accepteras, medan krigslek och vapenlek avbryts. Studien drar slutsatsen att det finns ett behov av att omvärdera förbudet mot denna typ av lek, eftersom den kan bidra till barns meningsskapande och lärande. Detta väcker frågor om hur normer för ”god” lek och maskulinitet formas i pedagogiska sammanhang.
Design
Studien är en etnografisk undersökning genomförd i en svensk förskola under ett års tid. Forskningsdata samlades in genom fältarbete två dagar i veckan och inkluderade fältnoteringar, bilder och videoinspelningar. Studien omfattade 19 barn i åldern 3–4 år och fokuserade på deras fria lek. Två exempel på lek analyserades för att utforska meningsskapande i relation till könsnormer och lek.
Referenser
Heikkilä, M. (2022). Boys, weapon toys, war play and meaning-making: prohibiting play in early childhood education settings?.Early Child Development and Care, 192(11), 1830–1841.
Online year: 2021
Issue year: 2022
Review year: 2022