Syfte
Studien undersöker hur förskollärares professionella reflektioner och arbetssätt för att hantera mobbning bland barn kan utvecklas genom att betrakta mobbning som ett socialt och kontextuellt fenomen. Syftet är att bidra med kunskap om olika sätt att forma demokratiska gemenskaper som kan förebygga mobbning.
Forskningsfrågan är: Vilka spänningar uppstår när förskollärare förväntas se på mobbning ur sociala och kontextuella perspektiv?
Resultat
Studien visar att förskollärare utvecklar olika strategier för att hantera mobbning när de betraktar fenomenet utifrån sociala och kontextuella perspektiv. Istället för att förklara mobbning enbart utifrån barns individuella svårigheter, visar resultaten att mobbning kan förstås genom olika spänningsförhållanden som påverkar barns tillhörighet och gemenskap i förskolan. Dessa spänningar är kopplade till förskolans rutiner, den fysiska miljöns utformning samt arbetssätt för gruppindelning och lek.
Design
Forskarna använde en praktiknära forskningsansats genom att analysera texter skrivna av nio yrkesverksamma förskollärare inom ramen för en fortbildningskurs som de deltog i. Analyserna bygger även på ljudinspelningar och transkriptioner från en fokusgruppsintervju som forskarna genomförde med två av kursdeltagarna i efterhand.
Referenser
Grindheim, L. T., & Sadownik, A. R. (2022). Wider room for curbing bullying in early childhood education and care – emphasising a democratic, social and contextual approach to bullying phenomenon. European Early Childhood Education Research Journal, 30(5), 745–757.
Online year: 2021
Issue year: 2022
Review year: 2022
Uppdragsgivare
Høgskolen på Vestlandet, Norge; Norges forskningsråd, Norge