Syfte
Studien undersöker förskollärares erfarenheter av att testa interventionsmetoden Play Time/Social Time, som syftar till att främja social lek och stärka barns sociala färdigheter. Särskilt fokus ligger på hur metoden påverkar barn i behov av extra stöd, med avseende på deras förmåga att delta i social lek och utveckla sociala färdigheter.
Forskningsfrågorna är:
- Fanns det skillnader mellan förskollärare som fick handledning och de som inte fick det, när det gäller hur de uppfattade barns sociala lekfärdigheter och deltagande i social lek?
- Bidrog metoden till social lek mellan barn med behov av extra stöd och deras jämnåriga utan sådana behov? Vilka faktorer underlättade eller försvårade social lek?
- Fanns det skillnader mellan förskolor som fick handledning och de som inte fick det, när det gäller hur väl metoden efterlevdes och implementerades?
- Hur påverkade handledning kvaliteten på inkluderingen i förskolorna?
Resultat
Studien visar att både förskollärare som fått handledning och de som inte fått det ansåg att barnens sociala lekfärdigheter och engagemang förbättrades efter att metoden Play Time/Social Time hade använts. Handledning bidrog till en mer konsekvent genomförd metod, men påverkade inte nödvändigtvis pedagogernas uppfattning om barnens sociala engagemang och lekfärdigheter. Studien visade också att metoden främjade social lek bland samtliga barn.
Förskolor som fick handledning var mer noggranna i sin implementering av metoden, medan de utan handledning oftare genomförde hela programmet. Studien fann även att kvaliteten på inkluderingen ökade i vissa förskolor, oavsett om de fått handledning eller inte, vilket tyder på att andra faktorer också påverkade förändringarna i inkludering. Insatser som vuxnas involvering i barns lek och vägledning under aktiviteter visade förbättringar efter att metoden implementerats.
Design
Efter utbildning av forskarna genomförde fyra pedagoger från olika svenska förskolor en metod för social lek i 28 lektioner. Lektionerna var pedagoginitierade och syftade till att stärka barns sociala färdigheter för att kunna inleda och upprätthålla lek med jämnåriga. Varje vecka genomförde pedagogerna tre lärandeaktiviteter. Hälften av pedagogerna fick handledning i början av implementeringsprocessen, med fokus på lärandemål och vägledande frågor kopplade till aktiviteterna.
Totalt deltog tio barn i projektet, varav fyra behövde extra stöd i social lek. Dessa barn placerades tillsammans med ett eller två barn utan sådana behov. Barnen var mellan 4 och 5,5 år gamla, och aktiviteterna dokumenterades genom videoinspelningar. Pedagogerna genomförde observationsstudier före och efter implementeringen, där de registrerade sina intryck av barnens engagemang och sociala färdigheter. De besvarade även enkäter om barnens delaktighet vid båda tillfällena. Forskarna genomförde observationer för att bedöma inkluderingen i förskolorna, både före och efter implementeringen, och observerade även vissa lärandeaktiviteter för att utvärdera hur väl pedagogerna följde metoden.
Referenser
Gladh, M., Siljehag, E., Westling Allodi, M., & Odom, S. L. (2022, August). Supporting children’s social play with peer-based intervention and instruction in four inclusive Swedish preschools. In Frontiers in Education (Vol. 7, p. 943601). Frontiers Media SA.