The matter of silence in early childhood bilingual education

Studiens syfte är att undersöka hur 3 olika tolkningar av barns tystnad kräver olika förståelser av både tid och språk och hur de vuxna ser på det tvåspråkiga barnet. De 3 olika tolkningarna av barns tystnad beskrivs i den här artikeln enligt följande: tystnad som utveckling, tystnad som strategi och tystnad som intensitet. Med tystnad som utveckling tolkas barnets tystnad som avsaknad av språk. Barnet pratar inte för att det inte förstår, eller för att det saknar förståelse för artighetsregler. Barnets tystnad kan också tolkas som en strategi, d.v.s. avsaknaden av språk betraktas som en språkhandling i sig: barnet väljer att inte prata för att visa motstånd eller för att skydda sig själv. Den tredje tolkningen (tystnad som intensitet) innebär att tystnaden tolkas som en del av förhållandet mellan det uttalade och det outtalade i situationen, både det som syns och hörs och det som förnims. Enligt detta synsätt är tystnaden inte ett tomt rum, utan kan inrymma känslor som nyfikenhet, fascination och förundran.

Analysen visar att personalen tolkar barnets tystnad som bristande förståelse (tystnad som utveckling). Enligt författaren visar analysen att en tolkning av barns tystnad som utveckling eller strategi är en individuellt orienterad, kronologisk och språkligt orienterad förståelse. Det tysta, tvåspråkiga barnet betraktas som mer eller mindre kompetent, aktivt och potent i förhållande till de vuxna. Om barnets tystnad istället tolkas som intensitet betraktas tystnaden som en kollektiv produkt och som tidsmässigt obunden. Enligt denna tolkning är barnets tystnad en del av, och bör tolkas mot bakgrund av, hela den språkliga och icke-språkliga kontexten. Tystnadens undvikande och inkonsekventa natur gör att alla tre tolkningar kan vara lika (o)möjliga i en och samma situation. Författaren menar dock att det är viktigt att vara uppmärksam på dem eftersom de leder till olika reaktioner och ställer flera olika frågor kring tvåspråkiga pedagogiska praktiker i förskolan.

Det empiriska underlaget utgörs av en videoinspelning av en måltid på en tvåspråkig förskola med svensk-spansk språkprofil. Båda språken används i förskolans dagliga verksamhet och personalen pratar både svenska och spanska med barnen. Studien analyserar interaktionen mellan en 3–4 år gammal flicka och två medarbetare på förskolan under en lunchmåltid.

Martín-Bylund, A. (2018). “The matter of silence in early childhood bilingual education”. Educational Philosophy and Theory, 50(4):349-358.