Organizing Shared Digital Reading in Groups: Optimizing the Affordances of Text and Medium

Studiens syfte är att undersöka utformningen av delad digital läsning (läsgrupper) som grund för kritisk reflektion över lässituationen i en institutionell kontext med givna möjligheter och begränsningar. Detta eftersom barn utvecklar språket när de utforskar och pratar om litterära texter. Studien har två frågeställningar: (1) Vad kännetecknar förskollärarens strategier för att hantera barns tillgång till medier och text?

(2) Vilken typ av gensvar på mediet och berättelsen genererar dessa strategier?

Förskolläraren fick fria ramar för planering, tillvägagångssätt och organisering av lässituationen. Det fanns alltså kontrasterande strategier mellan olika lärare. En del av förskollärarna såg på och behandlade surfplattan som en traditionell bok. De styrde gruppen och tillgång till mediet mer. Andra förskollärare hade en mer delad och öppen inställning till surfplattan. Båda tillvägagångssätten innebar utmaningar med hur man hanterade de mediespecifika interaktiva möjligheterna och elementen. Antingen saknade barnen tillgång till hotspots eller så saknade läraren kontroll. Delningsstrategier såg ut att medföra mer prat om mediet från läraren. 

Analyserna visade på fyra sätt att använda surfplattor i undervisningen:

1. Ingen strategi (som inte användes vidare i studiens analys).
2. Visa-strategi: Förskolläraren håller skärmen framför sig så att barnen kan se den. Här ligger fokus på berättelsen, eftersom andra aspekter av läshändelsen, som frågor till berättelsen och barnens möjligheter att trycka på skärmen styrs av förskolläraren.
3. Visa-och-dela-strategi: Förskolläraren tittar mot barnen medan han/hon håller i surfplattan, som också är tillgänglig för barnen att trycka på när de vill. Barnen är närmare mediet men är fortfarande välorganiserade, och tillgången till mediet styrs mindre av förskolläraren.
4. Dela-strategi: Barnen ligger på magen på golvet med förskolläraren sittande i mitten. Alla är riktade mot och har tillgång till att trycka på surfplattan och förskolläraren ställer frågor under tiden. Fokus är på mediet och kontrollen över surfplattan förhandlas fram mellan deltagarna.

Vad gäller yttranden om texter fann man ett relativt balanserat förhållande mellan barnens och förskollärarens yttranden, oavsett hur lässituationen organiserades. Samtidigt genererade visa-strategin mer dialog och fler yttranden totalt. Ibland fann man skillnader som inte kunde förklaras med valet av förskollärarens strategi. Detta visar att det behövs mer forskning om hur den faktiska dialogen initieras och leds av förskolläraren.

Forskarna samlade in data från förskollärare och utvalda förskolebarn i sex olika förskolor. Antalet förskolebarn som deltog i de delade läsningarna varierade från 4–6 barn, med både flickor och pojkar närvarande. Urvalet bestod av sex barn (pojkar och flickor) på 5 år med tillräckligt goda språkfärdigheter för att de skulle kunna delta i dialogbaserad läsning av åldersanpassade litterära texter. Lässekvenserna filmades.

Hoel, T. & Tønnessen, E. S. (2019). "Organizing Shared Digital Reading in Groups: Optimizing the Affordances of Text and Medium". Aera Open, 5(4):1-14.