Matmot i barnehagen: En studie av toåringers matneofobi og kosthold og hvordan dette kan endres

Studiens övergripande syfte är att kartlägga och undersöka sambandet mellan matneofobi och intaget av olika typer av mat bland tvååringar i förskolan samt att utveckla, genomföra och utvärdera interventionerna. Matneofobi innebär att avvisa och vara rädd för att prova ny mat. Detta är en normal del av småbarns utveckling, men matneofobi är ändå förknippat med lägre kostkvalitet, kan minska barns matglädje och allmänna välbefinnande. Artikelns mål är att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av en hälsorelaterad matintervention.

Studie 1: Totalt deltog 505 tvååringar i tvärsnittsstudien. Högre nivåer av matneofobi var kopplat till att intag av grönsaker skedde mera sällan.

Studie 2: Totalt 116 deltagande föräldrar med tvååringar i förskolan deltog i interventionen Barnas matmot (69 i interventionsgrupper och 47 i kontrollgruppen). Både de kortsiktiga och långsiktiga effekterna av interventionen med 61 av barnen utvärderades. Inga signifikanta interventionseffekter på matneofobi hittades, varken en eller 18 månader efter interventionen. Inte heller kom man fram till att interventionen hade någon inverkan på barnens vilja att smaka på mat en månad efter interventionen. Förskolepersonal deltog i utvärderingsprocessen och fem huvudteman framkom av intervjuerna: i) Framgångsrik utveckling av sensorisk kunskap om barnet, ii) Matneofobi, iii) Införande av nya rutiner som utmaning, iv) Brist på matlagningsfärdigheter, och v) Inspiration att fortsätta arbetet med de införda ändringarna. Som ett resultat av interventionerna framkom det att förskolepersonal ville fortsätta med delar av interventionen i framtiden. Interventionsperioden beskrevs som både utmanande och inspirerande. Den övergripande tolkningen var att implementeringen innebar flera utmaningar, särskilt när det gäller matlagning och införandet av riktlinjer för matningspraxis.

Doktorsavhandlingen är uppdelad i två studier. Studie 1 är en tvärsnittsstudie och studie 2 är en klusterrandomiserad kontrollerad interventionsstudie. Studie 1 syftade till att beskriva sambandet mellan matneofobi och intag av olika livsmedel bland ett urval norska tvååringar i förskolor. Uppgifterna samlades in i samarbete med ett annat doktorandprojekt, SBL-projektet.  Detta innebar att data samlades in genom kartläggning av föräldrarnas kosthållning, aktivitet och transportvanor. Ett elektroniskt frågeformulär i två delar togs fram för denna datainsamling. Totalt 301 förskolor tackade ja till att delta. Dessutom bjöds 3 100 föräldrar in för att delta i studie 1. 605 föräldrar från 207 förskolor tackade ja. 530 (17 %) av de inbjudna deltagarna besvarade undersökningen.

Syftet med studie 2 var att utveckla en intervention, genomföra interventionen och utvärdera den med en klusterrandomiserad kontrollstudie. Interventionen omfattade tre steg: sensoriska upplevelser av mat, tillagning och servering av måltider som innehöll maten från första steget och införandet av riktlinjer för hälsosam kost både i förskolan och hemma.

Både studie 1 och 2 genomfördes under ett förskoleår. Barnen randomiserades på gruppnivå. Därefter rekryterades barnens föräldrar. Varken föräldrarna eller förskolorna i kontrollgruppen skulle genomföra förändringar, utan fortsätta med sin vanliga mat- och måltidspraxis. Avdelningarna i kontrollgruppen fanns på andra förskolor än åtgärdsavdelningarna. Både kvalitativa och kvantitativa metoder användes i utvärderingarna av interventionen.

Helland, S. H. (2019). «Matmot i barnehagen: En studie av toåringers matneofobi og kosthold og hvordan dette kan endres». Akademisk avhandling. Universitetet i Agder.