Syfte
Enligt läroplanen för svenska förskolor är en av förskolans uppgifter att vidareförmedla ett kulturarv, med dess värderingar, traditioner och historia, språk och kunskap, från en generation till nästa. Denna formulering visar att kulturarvet spelar en viktig roll för att definiera förskollärarnas arbete när det gäller att överföringen av kulturella normer till barnen.
Det övergripande målet med denna studie var att undersöka hur svenska förskollärare arbetar med och reflekterar över arbetet med överföring av ett kulturarv. Artikelns fokus ligger på påskfirandet på två svenska förskolor. Mer specifikt fokuserar författarna på hur förskollärare hanterar uppgiften att överföra påsktraditioner som har både religiösa och sekulära rötter.
Resultat
De olika sätten att iscensätta traditioner används som verktyg för att socialisera barnen in i ett kulturarv, samtidigt som de blir ett medel för att genomföra förskolepedagogik. Förskollärare kan fungera som förändringsagenter och utmana en del av de sätt på vilka vi firar en tradition, men samtidigt fungerar de som agenter för nationell reproduktion. Därmed uppfyller förskollärarna målen i läroplanen samtidigt som de tar in flera olika element, där vissa representerar kontinuitet medan andra representerar förändring.
Design
Empiriska data består av 227 minuters videoobservationer från två svenska förskolor. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som fokuserade på hur olika semiotiska resurser, handlingar och föremål används för att iscensätta påsken.
Referenser
Puskás, T. & Andersson, A. (2018). “Preschool teachers as keepers of traditions and agents of change”. Early Years, 41(2-3):190–201.