Gender Beliefs and Embedded Gendered Values in Preschool

Studien undersöker förskollärares och barnskötares uppfattningar om kön, och hur könade värderingar manifesteras i förskolans praxis. Frågan författarna ställer till materialet är vilka uppfattningar om kön och värderingar kopplade till dessa går att uppfatta i personalens formuleringar när de diskuterar frågor om kön?

Författarna finner två uppfattningar om kön i samtalen, idéer om dualitet och idéer om neutralitet. De flesta i personalen menar att det är förskolans uppgift att utmana traditionella könsroller och att sträva efter könsneutralitet.

Personalens uppfattningar om kön innehåller olika värdekonflikter. En av dem finns mellan uppfattningen att kön är en social konstruktion, och uppfattningen att könet är fastställt genetiskt. Med den förra uppfattningen framhäver man barnens individualitet oavsett om det är en pojke eller flicka, med den senare uppfattningen ser man flickor och pojkar som olika på ett biologiskt plan. Även om de flesta verkar ha uppfattningen att kön skapas i ett socialt sammanhang, så är också den genetiska grunden för barnens beteende väl förankrad i personalens uppfattningar om kön. Det kommer till uttryck bl.a. i formuleringar som ”låt pojkar vara pojkar och flickor vara flickor”. Författarna menar att det kan innebära att flickor och pojkar inte har samma möjligheter på förskolan, men den uppfattningen avvisar förskolepersonalen. I sina samtal har personalen en inriktning mot värderingar om jämlikhet, och syftet är att behandla alla barn lika oavsett kön.

En svårighet är kopplad till uppfyllandet av läroplanen, där den ena delen av personalen arbetar för att öka jämlikheten mellan könen och stödjer barnen i att inte falla in i könsstereotyper, medan den andra delen utgår från vad det enskilda barnet är intresserat av och vill göra. Ett exempel på svårigheten blev tydligt när pojkarna fick uppmuntran att prova fina klänningar och leka prinsessor, medan man såg det som ett problem när en flicka kom till förskolan med fina och ömtåliga kläder eftersom det inte skulle gå bra att leka i dem.

Materialet består av tio inspelade och transkriberade gruppintervjuer med förskolepersonal från åtta förskolor. I intervjuerna deltog cirka sju personer från förskolan och en forskare som styrde intervjun. De flesta intervjuade var kvinnor mellan 20 och 65 år (95 procent).

Emilson, A., Folkesson, A.-M., & Moqvist-Lindberg, I. (2016). Gender Beliefs and Embedded Gendered Values in Preschool. International Journal of Early Childhood 48(2), 225-240.