The Educational Positioning of the Preschool-Class at the Border between Social Education and Academic Demands: An Issue of Continuity in Swedish Early Education?

Studien undersöker vilken pedagogisk ståndpunkt (educational position) den svenska förskolan har, alltså vad förskolan lär ut och hur den förbereder barnen för skolan, hur man utformar undervisningen och vilket innehåll som är viktigast. Författarna undersöker hur förskollärarna beskriver sin undervisning och förskolans aktiviteter i veckobrevet och annan kontakt med föräldrarna.

Undersökningen visar att organiseringen av, innehållet i, målen med och motiven för undervisningen varierar. I veckobreven och meddelandena kan man se att några förskollärare skisserar en socialpedagogisk grund för förskoleklassen medan andra beskriver en mer akademisk pedagogik.

I den socialpedagogiska undervisningen är viktiga delar omsorg, barnens sociala förmåga, trivsel, lek, deltagande och inflytande. Förskolläraren ska vara flexibel och samspela med barnen som man ser som aktiva och medskapande, nyfikna och kompetenta. Barnen får möjlighet att reflektera, samarbeta och ge sig på utmaningar, förskollärarna följer barnen och tar upp deras förslag, frågor och uppfattningar.

I den akademiska pedagogiken är aktiviteterna kopplade till skolämnen och områden som svenska och matematik. Förskollärarna följer upp barnens lärande och utveckling och riktar in sitt arbete på att förbereda barnen för deras fortsatta studier. Här är det lärarna som styr och utformar undervisningens form och innehåll.

Förskollärarna kan pendla mellan de här pedagogiska modellerna, men förändringarna ställer höga krav på både förskollärarna och barnen. Det kan vara svårt för barnen att veta vad förskollärarna väntar sig av dem. Byten av pedagogik kan också göra det svårt att få kontinuitet och balans i undervisningen.

I veckobreven dominerar beskrivningar av aktiviteter inom den akademiska pedagogiken. Alla meddelanden innehåller beskrivningar av undervisning i svenska, matematik och naturorienterande ämnen, och det är mindre information om lek och omsorg.

Författarna har gått igenom 249 veckobrev och andra meddelanden som förskollärare på åtta förskolor har skickat till föräldrarna under ett år. Man inriktade analysen på hur förskollärarna organiserade undervisningen, vilket mål aktiviteterna hade, varför man genomförde dem och vilka värderingar de vilar på.

Ackesjö, H., & Persson, S. (2016). The Educational Positioning of the Preschool-Class at the Border between Social Education and Academic Demands: An Issue of Continuity in Swedish Early Education? Journal of Education and Human Development 5(1), 182-196.