Syfte
Syftet med studien är att utveckla kunskapen om läs- och skrivutvecklande praxis i teknikundervisningen i förskoleklass. Följande frågeställningar ställs: Vilken läs- och skrivutvecklande undervisning möjliggörs i teknikundervisningen?
Författarna har som mål att tydliggöra vilka möjligheter till meningsskapande texthändelser som kan betraktas som läs- och skrivundervisning, som finns i teknikundervisningen. Undersökningen studerar vilka möjligheter undervisningen ger eleverna att delta i praxis som stöder läs- och skrivutveckling och inte vad eleverna lär sig.
Resultat
Resultaten är indelade i fyra läs- och skrivutvecklande metoder: kodning, textskapande, textanvändning och kritisk analys. I analyserna av materialet framkom texthändelser i alla de fyra metoderna, men textskapande var den mest framträdande metoden. Analyserna är inriktade på att synliggöra praxis där eleverna erbjuds att medverka för att utveckla läs- och skrivfärdigheter
Resultaten visar att de teknikutforskande sammanhangen i denna studie skapar många möjligheter att stödja elevernas läs- och skrivutveckling genom social interaktion i meningsfulla kontexter för de fyra aktuella textmetoderna. I teknikundervisningen sker läs- och skrivutvecklande undervisning i meningsfulla sammanhang för barnen och utifrån elevernas individuella förutsättningar.
Studien visar att lärarna inte inkluderar undervisning om språkets form och om texttypernas kommunikativa delar i samband med teknikutforskningen. Det är endast teknikämnet som är i fokus. Resultaten visar att det finns viktiga möjligheter för lärarna att stödja elevernas läs- och skrivutveckling i samband med undervisning inom olika ämnesområden.
Design
Studien bygger på observation av teknikundervisningen i en förskoleklass. Klassen bestod av 15 elever i åldern 6–7 år, med en förskollärare och en lärare som undervisare. I studien görs ingen åtskillnad mellan dessa: båda kallas lärare. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa, icke-deltagarorienterade observationer med målet att observera lärarens handlingar i undervisningen. Observationssituationerna pågick cirka 2–5 timmar och dokumenterades av forskarna genom fältanteckningar och ljudinspelning av lärarna. Sammanlagt genomfördes 660 minuters observation under fyra olika observationssituationer.
Urvalet baseras på bekvämlighetsurvalet utifrån geografisk närhet till forskarna och lärare med rätt ämnesområden för forskningsfrågan.
Referenser
Alatalo, T. & Johansson, A. M. (2019). «’Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?’ Läs- och skrivutvecklande praktiker i teknikundervisning i förskoleklass». Nordic Journal of Literacy Research, 5(3):63-81.
Uppdragsgivare
Ingen uppgift