Være sammen, kompetanseløft i barnehagen: Rapport fra evalueringen av deltakernes vurderinger, opplevelser og erfaringer med kompetanseheving og kvalitetsutvikling i pilotbarnehagene i Være Sammen implementeringsåret 2011-2012.

Formålet med studien er å evaluere prosjektet «Være Sammen», som ble implementert i 21 norske barnehager i 2011. Evalueringen belyser personalets vurderinger av prosjektet og de erfaringer barnehagene gjorde underveis. Videre drøftes implementeringsprosessen og hvorvidt prosjektet bidro til et faktisk kompetanseløft.

«Være Sammen» består av følgende elementer: implementering, autoritativ voksenrolle, søkelys på oppbygging av barns relasjoner, håndtering av utfordrende atferd hos barn, tidlig innsats, kommunikasjonsteori og kollegaveiledning. «Være Sammen» er satt sammen av et voksenmateriale som presenterer teorien bak prosjektet, og et barnemateriale til bruk for barna. Barnematerialet fokuserer på dialog og samarbeid mellom voksne og barn samt mellom barn og barn med henblikk på å stimulere til et læringsmiljø der barnet er med og påvirker livet i barnehagen. Barnehagene får opplæring og veiledning av veiledere som har gått gjennom en veilederopplæring. Hensikten med «Være Sammen» er å løfte det pedagogiske personalets kompetanse i å forebygge utfordrende atferd hos barn og å fremme inkludering og gode relasjoner.

Studien visar att den pedagogiska personalen upplever förbättringar efter implementering av projektet ”Være Sammen”. Personalen är positivt inställd till flera av projektets komponenter. Idén med den auktoritativa vuxenrollen är att pedagogen är en ”varm” och ”tydlig” vuxen. I synnerhet den auktoritativa vuxenrollen bedöms av många som en av de faktorer som bidrar mest till kompetensökningen på förskolor.

Pedagogernas process med handledare används för att reflektera över den egna pedagogiska praxisen samt sparring med andra kolleger. Många anser att personalens arbete mot gemensamma mål för barnen har stärkts.

Därutöver anser en del att samspelet mellan barn och vuxna präglas av mer empati, eftersom det är större fokus på att bygga relationer och interaktion med barnen på ett medvetet och organiserat sätt. Exempelvis används färre timeouter gentemot barnen efter att projektet inletts. Därutöver pekar flera av de anställda på att barnen internt har fått bättre relationer till varandra, på så sätt att de blir bättre på att sätta ord på sina känslor.

Studien visar att det har varit en utmaning att projektet skulle utvecklas och genomföras samtidigt. Av intervjuerna framgår det att projektet påverkades av förseningar i samband med att materialet skickades till barnen och pedagogerna. Dessutom hade materialet som utvecklades för barnen inte en sådan kvalitet att barnen kunde hantera det själva. Användningen av materialet förutsätter till exempel goda språkkunskaper och upplevs som besvärligt för tvåspråkiga barn och barn med språkliga svårigheter.

Studien visar vidare att det är avgörande för personalens motivation för projektet och åtaganden i samband med projektet att ledningen på förskolan visar engagemang och att det finns en genomarbetad projektplan. Detta gäller i varierande grad. Därför varierar även personalens motivation mellan olika institutioner.

Slutligen visar studien att det på en rad olika områden finns signifikanta skillnader vad gäller bedömningen av projektet, beroende på om de anställda har en pedagogisk utbildning eller inte. Anställda med pedagogisk utbildning är generellt mer positivt inställda till projektet och upplever att de får ett större utbyte, bland annat i samband med handledningarna och barnmaterialet.

Datamaterialet består av en enkätundersökning som skickades ut till 21 förskolor som deltagit i projektet ”Være Sammen”. Alla förskolor har besvarat enkäten, vilket resulterade i svar från 118 respondenter. Därutöver gjordes intervjuer med fokusgrupper och enskilda personer med den pedagogiska personalen, handledare och projektledningen.

Man gjorde fokusgruppintervjuer med sju olika medarbetargrupper. I genomsnitt deltog 5–7 anställda, både assistenter, pedagoger och pedagogiska chefer. Därutöver intervjuades nio handledare och cheferna för projektet. Fokusgruppintervjuerna handlade om utbildning av den pedagogiska personalen, rollen som handledare samt implementeringsprocessen. De enskilda intervjuerna med projektledningen handlade om bakgrunden för projektet samt ledningens roll i processen.

Omdal, H. (2013). Være sammen, kompetanseløft i barnehagen: Rapport fra evalueringen av deltakernes vurderinger, opplevelser og erfaringer med kompetanseheving og kvalitetsutvikling i pilotbarnehagene i Være Sammen implementeringsåret 2011-2012. Ph.d.-afhandling. Universitetet i Agder, Kristiansand.